Igår fick mamman en utmaning från Camilla på bloggen Kjellman med söner.
Utmaningen gick ut på, att från mappen Mina Bilder visa den sjätte bilden i den sjätte mappen.
.............
I Linders bildmapp hittar vi en semesterfirare vilandes på ett frukostfik på Landvetters flygplats. Pantern, eller Lilla Katt som hans 3-årige ägare kallar honom, fick vara med om det stora äventyret borta i Asien - ett äventyr som hade kunnat sluta i en total katastrof:
.......
Redan på inrikesplanet till Stockholm hamnade Lilla Katt på golvet och höll på att glömmas kvar vid avstigningen. Tur att familjens projektledare var på hugget - annars hade det varit finito direkt!
Under hotellvistelsen fick Lilla Katt spendera mesta delen av tiden på rummet. Pooloråden och sanddynor är inga bra miljöer för vattenskygga kattdjur. När det bara var tre dagar kvar ville plötsligt Lilla Katts ägare att han skulle få komma med ner till stranden.
.........
Redan då anande familjens projektledare oråd, något som grundar sig i ett hennes egen älskade Gombits glömdes kvar under täcket i den dansk bungalow sommaren 1983. Gombits var en gul björn som höll sin lilla unge i ett krampaktigt grepp om magen. H*n (Gombits saknade genus men kallades ändå för "han") kom till mamman en helt vanlig dag och var en present från hennes mormor och morfar som varje dag, måndag till fredag, kom för att se efter sina barnbarn. Saknaden efter Gombits var stor och efter honom kom många som ville ta hans plats som mammans bästa vän, men förgäves. Ingen var som Gombits.
..........
Åter till Lilla Katt. Kvällen kom då det var dags att ta ta farväl av Thailand och påbörja packningen av tusen och en saker. Projektledaren, som noga räknar av familjens viktiga tillhörigheter märker till sin stora fasa att Lilla Katt är försvunnen! Det kan bara inte vara sant! Inte nu! Pappan mumlar något om att lillebror hade undrat över var katten var någonstans, men inte gjort någon större notis. Mamman som nu fruktar att Lilla Katts liv är i fara grips av en smärre panik. Vänta nu, var Lilla Katt verkligen med ner till stranden? När sågs han senast? Ligger han kvar nere vid poolen? Familjens projektledre axlar åter det stora organiseringsrodret och handlar instinktivt.
..........
Tiden är knapp och det är bara några få timmar kvar tills transferbussen förväntas komma. Utan att tänka, och med närmast livet som insats får mamman tag i en ficklampa och springer ner mot stranden. Hon blickar ut över poolområdet. Ingen Lilla Katt. Kanske att han har halkat ner i sanden, under stolarna där vi satt? Det är mörkt nu, helt bäcksvart och alldeles stilla. Bara bruset från vågorna hörs. Det är på snudd att mamman vågar sig ner mot vattnet. Tänk om någon lurar bakom träden? Mördade turister har man hört talas om förr. "Drömsemestern slutade i ond bråd död." Eller "Tvåbarnsmamma brutalt knivmördad och våldtagen när hon försökte rädda 3-åriga sonens gosedjur". Det hade varit just snygga rubriker !
.......
Mamman lyser sin väg fram. Alla soldynor ligger prydligt upphängda på stolsryggarna. Hennes sista hopp är ännu inte ute. Ficklampans strålar träffar den gapande tomma vita plaststolen och där...precis nere vid fotändan sitter Lilla Katt!
Med varsamma händer och en liten tår i ögonvrån lyfter mamman upp honom.
Det var som om Gombits kom tillbaka, men egentligen var det ju Lilla Katt - han som idag har samma stora plats i lillebrors hjärta.
........
När Lilla Katts ägare äntligen fick träffa sin lille vän igen och höra historien om hur ensam Lilla Katt hade varit nere vid havet, sa han med stort allvar i rösten:
-Han var "lessen" då, katten.
3-åringens empati var hjärtskärande. Familjens projektedarens engagemang hade inte varit förgäves.
