Tre av nio liv är nu förbrukade

Samma morgonpromenad som nämns i inlägget nedan,
hade kunnat sluta i en katastrof:

Eftersom man inte vill vistas onödigt länge på vägen, styr
mamman med raska steg kidsen över vägen, hållandes båda
i varsin hand. De allra flesta bilar passerar försiktigt förbi,
men man kan aldrig vara säker. Plötsligt hörs ett illvrål från
lillebror:
-Lilla Katt! Lilla Katt! Jag tappade katten!

När mamman vänder sig om ser hon Lilla Katt som nu ligger på
rygg, mitt i vägen. En bil kommer körandes mot den försvarslösa
katten (som egentligen är en svart panter).
Hjälp! Ska Lilla Katt bli mos nu? Död och bort för alltid? I bästa fall
amputerad och blind? Hoppas, hoppas att bilföraren har sett
vad som hände. Det är nu vår enda chans...

Än en gång lyckas Lilla Katt komma till undsättning. Bilen bromsar
in och Lilla Katt är räddad. Under resten av promenaden håller
husse att stadigt strypgrepp om katten, precis som han alltid brukar
göra. Undantaget idag var att Lilla Katt precis innan olyckan,
bars omkring i en påskäggshalva och på så sätt enkelt kunde glida ur
när vi skyndade över vägen.

Kontentan blir följande:
1. Inga katter i påskägg.
2. Hasta inte över vägen.
3. Frisk luft gör humöret gladare.
4. En god insats för miljön.